Tireless advocate for an open democratic society through the importance of Freedom of Press and Freedom of Information. Has done a wonderful job in 2016 to get different actors and parts of Sweden to uphold and celebrate the 250th Anniversary of our constitutional law – our Freedom of Press and Freedom of Information.

Sweden’s wonder woman in the field of Open GLAM and Cultural Heritage who acts as a spider in the web, connecting people and neverending to advocate with wise thoughts for more open data!

Thomas Kvist is (maybe) the main driver and open data enthusiast in Northern Sweden!

David Lindeby has been one of the core people in getting the Open4Citizens project rolling in Sweden together with his colleagues at ExperioLab.

Under 2016 har vi arbetet ivrigt med att få fram en plattform och ett arbetssätt som kan stödja våra medarbetare i detta skifte i tankesätt. Att vända på steken och i vissa fall börja om är nödvändigt i arbetet med att tillgängligöra data som si som kommuner samlar på oss dagligen.
Under ett par år har framför allt 2 verksamheter jobbat med öppna data som ett verktyg att leverera nytta för sig själva med även företag som efter frågar den data vi samlar på oss. Miljöförvaltningen och Trafikkontoret. Dessa 2 har producerat appar och webfunktioner utav sin öppna data. Funktioner som idag är ovärderliga för många. Trafiken.nu som utnyttjas av Göteborgare dagligen samt luftkvalitet som bevakas av flera behövande. Cykelappar, trafikappar, parkeringsappar är bara några av funktioner som inte hade varit möjliga utan öppna data.

Idag jobbar vi med att utbilda fler om möjligheterna med vidareutnyttjande. Har en enklare plattform för publicering av öppna data och deltar i flera Eu samarbeten för att jobba vidare med vidareutnyttjandet som faktiskt är det viktiga i öppna data frågor. Att bara publicera data ger inte den effekt som många hade trott. Detta fick vi erfara i den studie resa vi gjorde till London för att samtala om gemensamma problem och möjligheter. I ett nationellt samarbete vid namnet sambruket har vi försökt att komma överens med fler kommuner att arbeta med harmonisering av ”dataset” som det kallas. Det finns väldigt få beslut och gemensamma standarder kring vad som skall släppas eller hur det skall släppas bara att det ska. Detta har gjort att många inte har delat med sig av dataset mer än nödvändigt eller det allra enklaste datat som t.ex. En Excel fil om folkmängd. Inom sambruks projektet kom vi överens om 2 dataset som alla kommuner i Sverige skall försöka släppa, Livsmedelskontroller samt leverantörsfaktura. Vi kommer leverera dessa i årsskiftet. Sambruksprojektet kommer att fortsätta på något sätt under nästa år men vem som skall ta det ansvaret är ännu inte beslutat.

Vi har under den senare delen av 2016 jobbat med att ta fram underlag för våra medarbetare att på ett enkelt sätt arbeta med att ta fram och säkra den data som verksamheten vill släppa på. Checklistor och lagar och regler att förhålla sig till. Tillsammans med andra kommuner och konsulter inom området jobbar vi med att ta fram en effektkarta för hur vi bör och ska jobba vidare med öppna data. Det vanligaste problemet som kommuner stöter på är: Varför skall vi göra detta? Vilken nytta ger detta oss? Vilken data vågar vi släppa? Vad händer om någon tar våra data och något annat och slår ihop den?
Det finns ett antal Eurocities projekt som jobbar med smart cities och open data. Vi har deltagit i ett nytt arbete med Nordic Sea regions för att göra just samma sak som vi jobbade med i sambruksarbete. Harmonisering, vidareutnyttjande och community driven innovation. Amsterdam stod som värd och är villig att samarbete direkt med städer som är villiga.
2017 kommer vi att arbete med att fler verksamheter delar med sig av data som är efterfrågad och önskad av medborgare och företag.
Skapa samarbeten och avtal av vidareutnyttjande tillsammans med företag som använder sig av vårt data men även kan bidra med data tillbax till oss. Många företag samlar data via Internet of Things ( IoT ) och detta borde vi tillsammans dela med oss utav. T.ex. Alla bussar, taxibilar, spårvagnar och cyklar skulle kunna samla in data åt oss som vi tillsammans med företag och medborgare kunde vidareutnyttja för att skapa en bättre miljö, snabbare transport, säkrare övergångställen osv.
Det trådlösa nätet över hela Göteborg kan bli en bra bärare av data mellan alla våra apparater som kan samla in information.

Samarbeten med universiteten, Science Parken, företagare och organisationer som idag efterfrågar data behöver arbetas vidare med. Volvo med själkörande bilar. Västtrafik med bussar och spårvagnar ( 55 an ). Vårt arbete med tillgänglighet för våra medborgare. Föreningar som har intressegrupper som önskar tjänster och funktioner.

Samverkan med europeiska städer och svenska städer i harmoniseringsarbetet. Big Data blir det först när vi har sådana volymer att en utvecklare på ett sätt kan utnyttja samma data från samtliga städer i Europa för att mäta luftkvalitet eller när spårvagnen kommer och går via en app. Google är ett bra exempel på vidare utnyttjande. Google maps funkar bra att visa när och vilken buss jag kan ta till landvetter för att resa. Detta borde gå att göra med fler dataset, idag är det nästan omöjligt att göra detta med trafikdata, folkmängd och rörelsemönster pga. att datat ser helt olika ut databaser emellan. Inom detta område finns mycket att göra.

Miljöförvaltningen är den första förvaltningen som sagt att dom vill göra all sin data tillgänglig, dvs. den data som inte är sekretess data. Det blir ett stort steg inom öppna data i Sverige.

Erik Borälv has been the driving force behind Vinnovas efforts concerning open data. The money Vinnova has put into open data in the public sector in Sweden has had an enormous effect. Most of the open data in sweden today can be tracked to Vinnova or are inspired by Vinnova-financed projects.